Trendspaning och nyheter

“Got GIFs? – Om kraften i animerade stickers”.

Vad fasen är en GIF?

Även om du inte har en klockren definition på tungan är vi övertygade om att du sett dem. En GIF är en bildfil som besitter möjligheten att loopa bilder, i evighet. Se det som en blädderbok – som plockats upp av rappa fingrar. De väger mindre än videofiler gör och är ett av de populäraste sätten att kvickt kommunicera känslor, idéer och inte minst skämt. De fungerar lite som förstärkta emojis, och tangentbordet på din mobiltelefon har antagligen en GIF-funktion inbyggd i sig. Det är här Giphy kommer in i bilden.

Världens största kryddhylla för GIFs.

Giphy.com är utan tvekan ett av de lättaste sätten att lägga vantarna på kostnadsfria GIFs. Giphy ägs numera av Facebook, och finns integrerat i bl.a. Instagram stories. Börjar det ringa klockor? Yes! Alla dessa stories som inte sällan kryddas (ibland på tok för starkt) med animerade stickers. Alla behöver inte gilla det, och företagens brand manuals varnar mer än en gång för överanvändandet av dessa – och vi förstår dem. Fel val av animerad sticker i stories (eller händelser) sabbar ju allt vad röd tråd, tonalitet och grafisk profil heter. Läskigt.

Alla har sin egen smak.

Dessvärre finns inte just er smak alltid representerad, inte ens i världens största GIF-bank. Vi tröttnade på problemet och löste det med våra egna animerade ACME-stickers. Efter att ha skapat vårt eget konto på Giphy, gått igenom verifieringsprocessen och skapat de stickers vi behövde, kunde vi äntligen kommunicera precis de färger och budskap vi ville, i en tonalitet vi känner går hand i hand med vårt varumärke.

Engagemang skapar entusiasm.

Helt ärligt, det är rätt beroendeframkallande att sitta på sina egna GIFs. När man väl löst behoven det brann i, kommer de där andra kul idéerna krypande. Klart man vill ha GIFs på sin personal, gärna något för veckodagarna, notiser kring nya inlägg och självklart något som bara är dekorativt eller underhållande. Samtidigt ploppar det in DM’s från följare som uppskattar insatsen – och peppen som infinner sig när ni ser er GIF, användas av någon annan, någon annanstans i världen är ganska påtaglig. Och det är just det här som är magin med animerade stickers! Det, och detta:

– De engagerar era följare och tillåter dem att interagera med ert varumärke

– De sprider kännedom kring varumärket på ett lekfullt sätt

– Alla röda trådar i kommunikationen bibehålls

– De kommunicerar känslor på en bråkdels sekund

– De är tillgängliga för alla – överallt – alltid

– De fungerar på webbsidan, eller som en E-post signatur


Löpelds-statistik.

Sedan November 2021 har våra egna animerade stickers i skrivande stund visats över 5,6 miljoner gånger. Det är en knaprig morot, speciellt då detta sker helt organiskt. På er företagsprofil på Giphy följer ni lätt era stickers uppgång, och era topp tio hits listas och uppdateras på daglig basis.

Vi rekommenderar dock att inte bara stirra er blinda på er egen logotyp, eller budskap som är så pass interna att endast invigda kan förstå. Nyckeln är att skapa ett värde för användarna – just för att de ska komma till användning (duh!). Med lite tryck i de grå cellerna under förplaneringen är det dock relativt enkelt att hitta balansen där. För er som söker inspiration och vill se hur vi gjort: klicka här.

Kom igång – och gärna igår.

Kostnaden för att dra igång ert eget GIF-maskineri är definitivt inte astronomisk, och tiden det tar är helt klart väl investerad sett till nyttan. För er som precis börjat animera eller alltid velat prova, är GIFs en bra ände att börja i – eftersom det inte är några långa sekvenser som krävs för att det ska dra ögonen till sig. För alla er andra som varken har tid eller lust att animera – finns det en produktionsbyrå som heter ACME Gruppen.

brandedgifs

“Cinematiskt” är ingen slump
– det är ett planerat bygge.

The film look.

De flesta av oss har suttit framför bioduken och hänförts av hur den ena magnifika bilden avlöser den andra. De flesta av oss förstår också att det är något som skiljer sig i bilden på biofilm (eller streamingtjänsternas utbud) jämfört med dokusåpor och mobilfilmade YouTube-videos. Det ser inte bara annorlunda ut – utan det påverkar även oss mentalt kring hur vi känner inför det vi ser på.

De flesta filmare och fotografer vi stött på under åren (inklusive oss själva) har alla i början av sin resa försökt knäcka vad många kallar “The film look”. Rent krasst kan detta koncept förklaras i en önskan att transformera digitala bilder till utseendet av analog film – men oftast ligger det en djupare önskan bakom än så.

Kvickt om DSLR-revolutionen.

Det fanns en tid då filmproduktion var dolt bakom en ridå av magi där de som hade råd och teknisk kunskap nog fick vara med. Sedan kom DSLR-kamerorna (ofta kallat systemkameror) som riktade sig till dig och mig, och plötsligt gick det att producera film, som privatperson – som i vissa fall till och med såg bättre ut än några av produktionsbyråernas maffiga monsterkameror. Någon som minns Betacam..? En uppsjö av tutorials dök upp på YouTube där lösningen till den cinematiska bilden för alla, ofta bestod av följande knep:

– Kort skärpedjup (Ju mer bakgrund som smetades ut desto bättre)

– Widescreen (Skapat med svarta lister i topp och botten av din film)

– Filmgrain (Brus för att efterlikna analog film)

– Cinematiska LUT’s (En genväg till färgkorrigering som sällan funkar)

– Vignettering på bilden (Bara därför att)

– Slowmotion (För kameran råkar ha en 60 fps-setting)

Alla med en DSLR-kamera blev filmskapare, minibyråer och contentcreators.

Fundamentala byggstenar.

Även om det såklart låg sanningar inbakat i knepen som pushades är det aldrig riktigt så enkelt. Det tog oss ett tag (och framförallt tålamod och vidareutbildning) att förstå detta med. Den cinematiska bilden skapas inte endast med hjälp av tekniska inställningar på kameran och en handfull trick i efterproduktionen. Tanken med detta inlägget är inte att skapa en guide för filmfotografer, utan snarare ge en bredare förståelse för vår process som produktionsbyrå när vi tar oss an ett nytt jobb. Varje nytt jobb kommer med sina egna utmaningar, men erbjuder även i 99% av fallen en rad olika infallsvinklar att ta sig an projektet.

Vad tjänar syftet bäst? Hur griper vi bäst tag i tittaren? Ofta är det en approach djupt rotad i alla klassiska cinematiska byggstenar. Några go-to favoriter vi brukar kika på för att förhöja bilden och ge den en cinematisk krydda är dessa:

Komposition och vinklar:

Traditionella tekniker för komposition härstammar från målningar. Det finns standarder för att visuell skapa balans som är djupt rotade i oss människor sen 100-tals år. Dessa fungerar, och du ser dom nästan varenda gång du slår på TV’n eller tittar i mobilen. När det funkar, är det inget du tänker på, men när något inte följer standarden, då känns det off. Med det sagt är det inte fel att rama in sin scen och subjekt på ett udda sätt för att skapa obalans, men det bör ligga en tanke bakom. Med andra ord, bryt gärna standarder, men vet med dig vilka du bryter mot och varför (och glöm inte förankra detta hos kunden). Vilka vinklar som används var och när, påverkar upplevelsen enormt med.

Vi kommer inte gå igenom alla olika typer av vinklar och bildutsnitt samt vilka känslor dessa har förmågan att skapa eftersom det finns oändliga listor på ämnet – men vi vill poängtera att utan dem är vi ungefär lika slagkraftiga som en kock utan kniv.

Tekniken:

Kamerorna utvecklas med raketfart och numera är 4K och ultraslowmotion standard på menyn. Men en dyr kamera i sig skapar inte den färdiga bilden. Vilka objektiv som används (och kvalitén på dessa) spelar en större roll än många anar. Med kamerorna följer även behoven av olika riggar för att stabilisera bilden eller skapa rörelse, eftersom även rörelse (eller bristen på rörelse) är ett berättarverktyg som varje skillad filmare har i sin arsenal och använder sig utav för att förhöja budskap och upplevelse.

Vår poäng här är att kameran i sig spelar in, men den skapar inte en cinematisk bild av sig själv. På ACME Gruppen har vi under många år byggt upp en solid “maskinpark”, och äger all vår utrustning själva. Vi har den alltid tillgänglig, och har haft god tid på oss att arbeta både med de begränsningar och möjligheter vår teknik erbjuder.

Ljus:

Ordet fotografi härstammar från grekiskan och betyder att “skriva med ljus”. Ljus i sig är ju såklart en nödvändighet för bildskapande. Men det inte alla inte tar i beräkning, är hur ljustemperaturen påverkar upplevelsen av bilden, samt hur det påverkar möjligheterna för färgkorrektion i efterarbetet. Hur ljus formas och används på set är avgörande för hur cinematisk bilden känns när produktionen väl rullar ut. Som alla vet är skuggor minst lika bra storytellers som skinande sol.

Oavsett om det är en planerad reklamfilm eller en “run and gun”-situation av det dokumentära slaget vi befinner oss i, har vi med åren lärt oss vad vi ska leta efter, vad som bör inkluderas, vilken riktning som är optimal att rikta kameran i, och vad som till varje pris skall undvikas för att inte skapa problem i efterproduktionen. Gula spotlights är i vår bok djävulens redskap och inget vi vill befatta oss med.

Färger:

Färger i sig besitter en kommunikativ förmåga, och även om färgpsykologi inte är vetenskapligt hållbar i alla lägen finns det vissa konventioner och tematik kring användningen av färger i film. Detta gäller såväl ljusets färgtemperaturer som set-design, grafik och kostym.

Ska något poppa? Ska färgerna i bilden upplevas nästintill oväsentliga så att fokus ligger på ett talat eller utagerat budskap? Vill vi subtilt använda oss av kundens färger i en grafisk profil för att förstärka närvaron i bilden? Vad behöver vi ha (och inte ha) på set för att komma så nära en planerad färgkorrektion (colorgrade) som möjligt? Detta är frågor som måste ställas, och tas ställning till, innan vi trycker på den röda knappen på kameran.

Minst 50% förplanering.

Som ni hör drar allt åt ett och samma håll hos oss på ACME Gruppen, och det landar i grund och botten i att planering är nyckeln till framgång. Vi brukar skämtsamt säga att förplaneringen är 75% av vårt jobb som produktionsbyrå. När vi menar allvar landar vi nog på 50%.

Det finns inga genvägar till en cinematiskt bild. Ingen one-fix-solution via en tutorial som pushar vinjetter och filmgrain. Sanningen är enkel. Bilden måste byggas bit för bit med hjälp av frågor, svar och kreativa och medvetna beslut som grundar sig i syftet med produktionen. Ännu roligare blir det när vi blandar in skådespelare, dialog, klipprytmik, visuella effekter, ljud, musik och text.

Men det sparar vi till en annan gång!

Ett färgkodat, ljusbalanserat och väl planerat kaos-set under en av våra senaste inspelningar.

cinematiskt

Trendspaning:
Anarki och tradition i stilfull kombo.

Dags att åter sätta VHS-kasetterna på hyllan.

En stor del av vårt jobb består av att hålla oss uppdaterade kring trender och faser inom marknadsföring och visuell kommunikation. Även om grundstenarna i god kommunikation består, är det rätt fräscht att krydda koncept och projekt med stilistiska val som poppar och sticker ut.

Trender har en tendens att vara cykliska och till vår stora glädje på ACME Gruppen har 80-talets estetik varit aktuellt en längre tid nu. Men vi har den senaste tiden sett ett skifte bort från klassiska glitchiga VHS-filter, lightstreaks och brusigt glow till något som faktiskt känns ganska nytt i toppskiktet av marknadsföring. Det känns flytande, levande och organiskt trots det uppenbart digitala utförandet.

The ACME Experimental Dept.

Självklart kan vi som produktionsbyrå inte hålla oss undan från att själva sitta och fördjupa oss när det bjuds bild- och grafik-kombinationer av det udda slaget. Vi har därför skapat en liten avdelning på kontoret tillägnat trendspaning och experimentell medieproduktion. Här följer en liten glimt i arbetet.

Tradition slår följe med anarki.

Att varje reaktion har en motreaktion i universum är vida känt, och designvärlden är inget undantag. Det är därför inte omöjligt att de senaste årens “snap-to-grid”-styrda, geometriska, sans serif-designande börjar få motstånd från en ny typ av stil som bygger på både tradition och anarki. Det vi ser nu är kraftiga blinkningar till 90-talet, och ja vi talar givetvis om 1890!

Denna digitala post-covid renässans vi just nu börjar skymta, bygger på traditionella element som sätts samman på ett ibland anarkistiskt vis, sett ur gällande designregler. Texturer som inte stämmer överens med objektet, organiska material med en futuristisk AI-twist och typsnitt som inkluderar både historik och framtid i en bizarr kombination. Ena stunden är det snudd på kromad black metal, sekunden efter ett bräckligt omslag på en suktande kärleksnovell. Det är en högst märklig kombination och stilen har legat och puttrat i sidlinjerna av designfältet ett bra tag nu.

Är det kommersiellt gångbart?

Stilen i sig är väldigt bred, och varierar dessutom beroende på vem eller vilka som ligger bakom varje projekt. Detta gör det svårare att stämpla och klassificera detta relativt experimentella fält – även om metamodernism kommer nära många gånger.

Vår approach i reklamproduktion har varit att lyfta idéerna till nyfikna i form av moodboards, eftersom svensk marknadsföring brukar ligga ett halvt steg efter globala företag och trender. Vi spår att vi kommer se en boom av denna typ av marknadsföring under året, speciellt nu när märken som Adidas och Nike har doppat löparskorna i spektaklet. Vem som blir först i Sverige med att lansera en helhjärtad kampanj (vi tänker såklart både animation och foto här) vet vi inte, däremot vet vi att det kommer vara ett företag som vågar chansa och inte är rädda för att sticka ut – för det gör man garanterat med en stil som känns så pass fel – att det blir rätt. Ingen minns en fegis brukar det ju sägas.

Några kännetecken att leta efter.

– Typsnitt av udda karaktär. Organiskt, snirkligt och i Jugendstil med varierande tjocklekar. Addera en tesked 60-tal och psykadelia mixat med gotisk blackletter. Eckmannpsych är ett lysande exempel. Dellucion är ett annat.

– Organiska element eller produkten i sig, skapade i 3D-program för full kreativ frihet gällande material, ljussättning, förvrängning och speglingar. Addera en matsked fel textur (t.ex blommor av glas eller kromade sneakers) och kromatiska avvikningar.

– Primitiva rutnät, diagram, maskhål och linjer som påminner om tidiga wireframe-modeller skapade i NASA’s gröna terminalskärmar när det begav sig. Addera ett kryddmått 90-tals Y2K / Rave / Acid / House poster-estetik.

– Små texter i blockformation som är mer dekorativa än informativa. Här finns även uppenbara kopplingar till fraktsedlar. Vi finner även loggor, som inte är loggor. Designmässigt tar en sig tiden att skapa logotyper, eller layouta text på grafiskt vis så att det påminner om en logotyp, utan att vara det. Vansinnigt meta!

meta

ACME Gruppen är en professionell och passionerad produktionsbyrå i Helsingborg. Vi älskar udda och utmanande projekt, och är alltid taggade på att arbeta med varumärken som söker den udda infallsvinkeln i sina projekt. Vår spetskompetens ligger inom film, foto, animation och grafiskt arbete och vi arbetar med allt från renodlad reklam till produktioner av dokumentär natur.